Vasaloppsleden Tennängsstugan – Risberg – Evertsberg – Axistugan, 29 km
En skön kväll med välbehövlig fotvård efter en lång dag i värmen. Tennänsstugan är mycket trevlig och välskött, och jag betalar mer än gärna de 50 kr som en natt kostar. Dessvärre verkar det inte vara så hög beläggning på dessa, av gästböckerna och av antalet personer jag sett ute på leden att dömma.
Vaknar upp till ännu en strålande dag med gassande sol. Jag har sovit ganska bra, och efter en god frukost ger jag mig iväg prick klockan 09.00.
Det är inte många kilometer kvar till Risberg där jag förra året var tvungen att avbryta min vandring. Helt osannolikt på grund av att sulorna på båda skorna hade lossnat. Väldigt märkligt sammanträffande, men de var å andra sidan kanske 10 år gamla. Lagningen som jag och en väldigt snäll och engagerad herre i Mångsbodarna gjorde, bestående av nubb och silvertjept, höll helt enkelt inte, så jag tog bussen tillbaka till civilisationen.
Men i år har jag nya skor och känner mig stark! Jag gör en snabb paus vid stugan där jag sovit förra året innan jag traskar vidare. Det är som sagt ordentligt varmt och faktiskt lite kämpigt de ibland långa partierna av leden utan skugga. Myggen håller sig ännu så länge gömda, men flugorna surrar runt huvudet. Ute på myrarna växer det gott om hjortron och jag äter så mycket jag får i mig.
Nästa vasaloppskontroll är Evertsberg ungefär 12-13 km efter Risberg. Äntligen dags för lunch och att fylla på vatten. I Evertsberg finns en obemannad livsmedelsbutik där man kan handla. Man laddar ner en app, sen är det bara att köra. Väldigt enkelt och smidigt. Chokladförrådet måste ju givetvis fyllas på!
Pigg av energin från mat och eventuellt lite choklad går jag vidare och håller nu ett ganska bra tempo. Jag har lite drygt en mil kvar till Axistugan, och ingen mer ”kontroll” idag. Jag går förbi en vacker träkyrka samtidigt som jag lämnar Evertsberg, kommer återigen ut på hjortronguldiga fält och blir som alltid barnsligt lycklig när jag stoppar munnen full, går över gränsen till Mora Kommun och plötsligt så är jag framme vid Axistugan. Läget den ligger på är magiskt vackert, och det verkas som jag blir ensam här i natt också.
Runt 29 km stannar klockan på idag, och jag känner mig riktigt nöjd. Fötterna känns ok, men kanske har de tagit lite skada av värmen, så lite öm kärlek är de allt värda innan jag håller kväll för idag!
Inne i Axistugan Utanför Axistugan Vasaloppsleden Rastplats utmed leden Skogens guld 38 km var till mora Evertbergs kapell