Bratislava: Överförfriskade män, väldigt mycket Östeuropa och Brynzové halušky

Tågresan mellan Wien och Bratislava tar bara en timme trots flera stopp. Tydligen kan man åka båt också, men nu under lågsäsong går den tyvärr bara på helgerna.

En intressant sak när man reser runt mellan länder är hur oerhört stor skillnad det kan vara, även fast det avståndsmässigt inte är alls långt. Som mellan Österrike och Slovakien.

Det första som händer på stationen är att en överförfriskad herre kommer fram och säger något obegripligt, viftar lite med armarna och vinglar sedan vidare. När vi kommer ut från stationshuset, som förresten känns väldigt mycket Östeuropa, hör vi på avstånd en annan väldigt glad och även han överförfriskad man komma mot oss sjungandes. Vi går åt sidan, den nästan tandlösa mannen noterar knappt vår existens utan skrålar glatt vidare.

Vår Uber kommer strax och tar oss tryggt till hotellet några kilometer bort. Ett riktigt fint hotell med gångavstånd till det mesta i denna lilla huvudstaden.

En kort promenad och vi har snabbt checkat av de centrala delarna av gamla staden. Eftersom mat är en stor del av resandet har jag googlat upp Slovakiens nationalrätt, som är Brynzové halušky, så den får det bli. Christer tittar skeptiskt på mig och framförallt min mat, och jag påpekar kanske lite väl entusiastiskt att den är fantastisk. Sanningen är kanske snarare att det är ganska smaklös, råkar man få med någon av de få baconbitarna blir det väl ok.