Bayeux, Normandie, Frankrike
En toalett och dusch med draperi som dörr. Trevligt!
Kom fram till Bayeux sent igår kväll, och vi hade tur som nästan direkt hittade ett halvsunkigt, billigt hostel med dusch och toalett på rummet. Det som är lite spännande är att dörren till detta består av ett draperi. När jag duschade knackade det på dörren, och en man med massa verktyg sa något obegripligt på franska om duschen, samtidigt som han ivrigt gestikulerade och pekade nedåt. Padde, som öppnade dörren, svarade väldigt övertygande ”Ok” på allt han sa. Ingen av oss fattade någonting.
Senare fick vi höra att det läckte och droppade ner i rummet under. Som tur är finns det även en dusch i korridoren, för här kommer vi stanna tills i morgon. Nu ska vi snart ut i en minibuss på en guidad tur för att titta på minnesmärken från D-dagen. Rapport kommer.
Resan hit igår bestod av massa tågbyten. På ett av tågen laddade Padde sin telefon, och lägger den sedan på hatthyllan. Jag påpekar ljudligt att han bör lägga en så att vi kan se den.
Ett hastigt tågbyte följer, och just innan vi ska gå ombord frågar jag om han fick med sin mobil.
Paniken i hans ögon var obeskrivligt rolig. Helt hysterisk släpper han allt och springer, samtidigt som han vrålar något om att han inte minns vilket tåg eller ens vilken vagn vi satt i. Han hittar den turligt nog, och berättar om hur nära han var att tackla en äldre dam som råkat fråga honom om något.
På ett av tågen träffade vi en trevlig amerikan, Andrew, som åkte runt ensam i Europa.
När vi kom fram till Paris mitt under rusningen var sammanbrottet nära. Paris har 4 stora järnvägsstationer. Givetvis hamnade vi på fel. Efter att ha frågat i informationen åkte vi vidare, vilket i sig inte är det enklaste i Paris. Tusentals skyltar på franska, och miljoner människor överallt. Självklart kom vi fel igen, och fick börja om på nytt.
Till sist hamnar vi i alla fall på rätt tåg, och fördriver där tiden i en kupé med att sjunga låtar av och med Per Gessle. Vackert? Knappast.
