Santo Domingo: Frukostlucka, jamaicansk dans och normalt restaurangkaos

Efter att det äntligen blivit tyst nere vid poolen och när jag bestämmer mig för att stänga av ac’n som kan väcka döda blir det äntligen tyst och jag får åtminstone några timmars sömn.

Frukost ingår på hotellet, och lärd av erfarenhet har vi inga större förväntningar. Vi ställer oss i kö till en liten lucka, och väl framme blir vi utskällda för att vi inte har någon biljett. Jag rusar till receptionen och fixar, och snart serveras vi toast, torr äggröra, kaffe för den som vill (som tydligen bara smakade socker och serverades i minimala plastmuggar) och juice. Otroligt nog bättre än vad vi förväntat oss efter att ha sett rummet.

Idag har vi bestämt oss för att bara ta det lugnt och strosa runt lite på stan. vi börjar med att gå ner mot havet, och viker sedan av mot gamla stan. Säga vad man vill om hotellet, men läget är åtminstone hyfsat. På 15-20 minuter så är man i stan om man går. Det är ännu en dag med strålande sol, på gränsen till för varmt om man frågar mig. Tur att människan har uppfunnit juice, glass och öl.

Kameran går varm idag i denna vackra staden. Jag tittar in i katedralen, som är ytterligare en kyrka i mängden. Det har blivit ganska många nu under denna resan. Vi gör ett svalkande ölstopp och träffar på en grupp dansande Jamaicaner på gatan som Sebastian ser till att bjuda in oss själva till när vi ska dit om några dagar. Oklart dock om dom är hemma då. Eller om dom ens bor i Kingston dit vi ska.

När vi ska ut och äta middag är det mörkt och av säkerhetsskäl gäller det att vara försiktig i en stad som denna. Alternativet är att åka taxi, men vi bestämmer oss för en kort promenad runt hörnet på kvarteret där vi bor. Där ligger en restaurang som ser bra ut. Servitören som tar emot oss ser ut som att han vill göra de mest otänkbara hemska sakerna med mig, men tillslut lyckas vi i alla fall beställa. Det blir pasta för en gångs skull.

När vi ska betala startar ett, för inte alls ovanlighetens skull, mindre kaos. För det första hade vi missat att alla priserna var exklusive moms, så det redan höga priset blev plötsligt 18% dyrare, därtill hade dom lagt på dricka med 10%. När Sebastian betalars sin del visar det sig att dom inte kan enkel matematik, och innan han får tillbaka rätt växel har det ställts till en mindre scen på stället. Sura, missnöjda och betydligt fattigare promenerar vi hem och lägger oss.