Nasca, Peru: Linjer, pooldrinkar och matkaos
Tidigt på morgonen ligger molnen täta över öknen och det finns visst hopp om en sval dag. Frukosten serveras klockan 7:30 och sekunderna efter tittar solen fram och inom några minuter är den stekande värmen tillbaka.
Bussen rullar idag knappt 4 timmar till Nasca, känt för sina mystiska linjer som bildar olika symboler i stenöknen. Läs på Wikipedia.
Någon halvtimme innan vi är framme, stannar bussen vid ett utsiktstorn. Vi betalar några soles och går upp. Symbolerna är verkligen häftiga, och jag älskar mystiken kring dem.
Vi kommer fram till vår sovplats, och även denna gången finns det en pool. Det känns som att vi kommer till allt bättre platser, och då har majoriteten av de tidigare knappast varit dåliga.
Som vanligt är jag hungrig, så innan vi gör något annat beställer vi lunch. Sedan blir det en slapp eftermiddag vid och i vattnet. I poolen finns även en bar, och betalning sker när det är dags att checka ut om två dagar. Det kan bli dyrt…
Jag och tre kamrater ska flyga över Nazcalinjerna imorgon, och som en del av det bjuds vi in till en entimmes föreläsning. Guiden, eller man kanske ska kalla honom för föreläsaren, är otroligt engagerad och inlevelsefull när han berättar och visar bilder. Det är dessutom samma man som äger stället vi bor på.
Direkt efter föreläsningen är det dags för middag, som inleds med en ganska lång promenad in till staden. Sju vilsna turister lyckas förvånansvärt snabbt hitta en restaurang som verkar bra.
Sen börjar kaoset.
Jag får snabbt in min mat. Nästa person tar fel mat och hinner äta ett bra tag innan misstaget uppdagas. Några andra måste vänta otroligt länge; jag hinner äta upp med råge innan den sista personen får sin mat. Betalningen går någorlunda smärtfritt, mycket tack vare att HD pratar flytande spanska. Ärligt talat vet jag inte hur vi skulle klarat oss utan honom. Peruanerna är nämligen generellt sett helt värdelösa på engelska.
Innan vi trycker in fyra personer i den minsta taxibilen jag någonsin sett, för att åka tillbaka till bussen, kräver jag och Carro att få köpa glass.
Ingen vågar säga emot.
