Cusco, Peru: Hästmulor, inkadans och skoputsare

Idag har vi en heldag i Cusco utan någon egentlig plan. HD ska lämna in sin ena sandal hos en skomakare för lite lagning, och sedan fortsätter vi till den lokala marknaden San Pedro där det verkligen säljs allt möjligt och omöjligt. Först möts vi av säkert 100 stånd som säljer alla möjliga sorters juice.

Vi promenerar vidare och fastnar hos en äldre herre som säljer choklad. Mannen pratar ganska bra engelska, vilket är närapå unikt här. Det hela slutar med att jag köper med mig ett halvt kilo kakaobönor. Vi har ju varit hos en kakaoodlare tidigare under resan, så nu vet jag hur man gör. Hur svårt kan det vara?

Köttavdelningen är en berättelse för sig. Här finns alla delar från de flesta djur som man kan tänka sig. Delarna ligger öppet, och kylningen känns ytterst tveksam. Bland det lite mer groteska kan nämnas hästmular och oidentifierade hjärnor.

Vi hämtar upp den inlämnade skon och promenerar genom staden. Strax hörs ljud från en innergård, varpå vi kikar in. Där möts vi av en bitter vakt som egentligen nog inte ville släppa in oss men lät det ske. Det visar sig att vi har hamnat på Konstuniversitetets julavslutning.

Förutom tal av rektorn (där jag naturligtvis inte begrep ett ord) blir vi bjudna på danser av olika folk från inkatiden. Otroligt imponerande och kul att se. Kameran glöder.

Stadens ”konstnärsområde”, San Blas, ligger några hundra meter bort så vi börjar röra oss dit. Inne på en bakgård ligger en ateljé där vi (eller ja, kanske mest HD) börjar prata med föreståndarinnan. Det hela slutar i ett köp av en fantastisk tavla med motiv från Inka.

Konstnärinnan heter Evelyn Gonzales, och på vår väg tillbaka lite senare på eftermiddagen är hon på plats så vi kan fotografera henne och HD och tavlan. Otroligt vacker. Ja, alltså tavlan också.

Lite längre upp för bergssluttningen stannar vi vid ett torg, och lite senare är det dags för fika.

Strax innan vi är tillbaka på hotellet blir vi stoppade av en envis skoputsare. För 1 sol, lite mindre än 3 kronor, insisterar han på att få göra rent mina gympaskor. Så strax sitter jag där som någon slags imperialist.

Kvällens middag blir på ett oväntat fint ställe. Stora delar av gruppen går till samma ställe. Först blir vi bjudna på en fördrink gjord på majsmjöl, och till varmrätt äter jag pasta med pesto gjord på kokablad och till det alpackakött.

Mycket gott!