Familjen Annorlunda åker till London

Nästan hela familjen Annorlunda och fruns mor bestämmer sig för att åka västerut, närmare bestämt till London. Far i huset är hemma och håller ställningarna som sambandscentral och hundvakt.

Dagen börjar med att han och Janette i tur och ordning ska hämta upp alla syskon utom undertecknad och leverera dessa till centralstationen i Halmstad. Redan innan första man är upplockad börjar problemen.

Som tur är man ute i god tid, man väntar och väntar utanför den äldsta brodern, men ingen kommer ut. Den lilla detaljen att han flyttat hem igen efter stambytet har inte nått hela vägen fram till sambandscentralen. Gasen i botten till rätt adress där han står.

Övriga hämtas, och några hundra meter från stationen går bommarna ner. Efter några minuter går dom upp igen, för att direkt gå ner igen. Herr Bejegård är en handelskraftig man, kör ur kön, vänder och tar en annan väg för att sällskapet ska hinna i tid.

Samtidigt lite längre söderut, närmare bestämt i Laholm hämtar Malin en trött Björn och ser till att han i god tid kliver av på stationen i sin stad. Fadern ringer och rapporterar stolt att han utfört sin del av uppdraget.

Första halvan av resan går alldeles utmärkt bra, men 50 meter efter att tåget lämnat stationen i Helsingborg tvingas man tillbaka på grund av bromsfel. Loket skall tydligen bytas ut, folk skall trängas ihop, man adderar ett extra byte i Lund och Christina som enligt plan skulle hoppa på samma tåg som oss är redan framme på Kastrup.

Som sagt, tur att vi är ute i mycket god tid.

Strax är vi framme på flygplatsen, och eftersom vi bara flyger med handbagage tar vi oss direkt till säkerhetskontrollen. Då upptäcker vi att systern saknar boardingkort, något gick tydligen snett när det checkades in hemifrån.

Som egenutnämnd resegeneral puttar jag in övriga gruppen innanför grindarna (där dom gör minst skada för tillfället) och tar henne i armen för att lösa den uppkomna situationen.

Några minuter senare glider vi igenom kontrollen utan några som helst problem. Nu är flygplatsölen nära!!

Flyget är (såklart) lite mer än en timme försenat, så vi hinner äta (och dricka) i lugn och ro.

Vi landar utan problem i London, tar Gatewick-expressen till Victoria Station och när vi kommer upp från underjorden möts vi av stadens myller. Nu skall sex personer med minst sju olika viljor hitta till rätt busshållplats, och bara det är ett spektakel i sig.

Efter mycket om och men lyckas vi till slut i alla fall att hitta till hotellet. Vi går ut och äter en sen middag på en italiensk restaurang med en sådan där överdrivet trevlig kypare, ni vet en sån som inte riktigt förstår när det är dags att sluta prata och spexa.

Damerna och lillebror är trötta efter en lång resdag och prioriterar kaffe och efterrätt, vi ungdomar ger oss ut till Piccadilly Circus och strosar omkring innan vi utmattade somnar gott på hotellet.

• 

• 

• 

•