Gästinlägg: Daniels äventyr och vad som egentligen hände
Blogginlägg skrivet av Daniel:
Björn ville att jag skulle flika in lite och berätta om mitt lilla äventyr när jag fick åka med vår kubanska guide i Hanabanilla i hans lilla roddbåt. Stackaren skulle hämta några fransmän som skulle ros över från ett ställe dit en lite mindre färja inte kunde ta sig. Då jag och guiden hade blivit polare under vandringen frågade jag om jag fick följa med. Inga problem sa guiden!
Eftersom vi tydligen skulle åka samma färja som fransmännen tillbaka kunde jag ändå möta upp gruppen senare. Sagt och gjort, guiden tog sina åror och väl vid bryggan visade det sig dock att vi skulle få skjuts av en motorbåt som skulle åt samma håll.
När vi skuttar på ser vi på långt håll att en annan båt visar vit flagg. Vi åker dit och kollar läget och det visar sig att en barnfamilj behöver skjuts till samma ställe där fransmännen har suttit fast i över 1 timme. Barnfamiljen skeppas ombord på motorbåten och vi åker vidare.
Till slut når vi de franska turisterna och guiden påbörjar att ro folk dit dem ska. Jag får vänta på en udde så länge och får bli hämtad sen. Fransmän, barnfamiljer och undertecknad rors till sina respektive destinationer och jag tar farväl av guiden. Innan vi säger adjö får jag veta att jag kan bo hos honom nästa gång jag är i trakterna. Good to know.
När jag väl kommer ombord på båten får jag höra att min grupp redan åkt och att jag får följa med dit fransmännen ska och sedan få skjuts tillbaka med färjan. Vi lämnar de mindre pratglada fransmännen (la in en riktig charmoffensiv och var på mitt bästa humör men det var kalla handen direkt). Nåväl nu var det bara att åka tillbaka. Efter att ha tagit en motorbåt på släp åkte vi mot hotellet.
Jag hade bara en sak i huvudet när vi åkte, jag måste få prova att köra färjan! Frågade fint om det skulle kunna vara möjligt, absolut sa kaptenen! Så medan kapten tog en cigarett och satte sig längs bak på färjan tog den nye kaptenen över. Nu kan jag även efter att ha varit extraguide lägga till färjekapten på mitt cv. När det blev svårare att styra lämnade jag över spakarna och klättrade upp på taket istället. Där låg jag och njöt av utsikten och lyssnade på musik. En jävligt bra avslutning på dagen.
Så vart mitt lilla gästspel. Jag skulle dock vilja ta tillfället i akt och poängtera att den alkoholiserade och snåla bild som ges av bloggaren av mig på denna resa är missvisande. Jag är rätt trevlig när det kommer omkring. Till skillnad från Björn som inte mår helt 100 i huvudet.
Lev väl /Daniel