Skumpig resa och förskräcklig nakenckock
Resan från Agra till Radjhastan tar lite drygt 8 timmar inklusive matstopp på skumpiga vägar där antalet tillfällen vi kör i mer än 80 km/h kan räknas på ena handens fingrar.
Trotts att vi är inne på vår tredje dag är jag fortfarande helt förundrad över kaoset i trafiken och kan sitta och bra stirra på det. Ibland kommer en ko sakta luffsandes mitt i vägen, ibland kommer bilar som kör på fel sida av vägen. Kor är heliga och trafikregler är tydligen inte så noga att följa. Så länge man tutar. Vilket man väldigt gärna gör.
Vi stannar och äter lunch på ett av chauffören väl utvalt ganska dyrt ställe, men maten är god. När jag går på toaletten och är på väg ut står en man som först vrider igång kranen, och sedan ger mig servetter att torka med. Och vill såklart ha dricks för detta. Jag undrar mest vilken yrkestitel han har?
En souvenirershopp senare guppar vi vidare i sakta mak. Daniel har nu förflyttats till framsätet, efter att vi konstaterat att jag och chauffören inte alls förstår varandra, och han vill ha en ny kompis. Chauffören pratar på ovbrutet, och Daniel försöker stundtals flika in då och då.
Vi checkar in på ett väldigt mysigt hotell där vi enbart ser ett annat par som gäster. Fler är det som jobbar däremot.
Rusig efter gårdagens massagedebut upptäcker jag att här är priset mindre än hälften för samma behandling, varpå jag snabbt bokar upp mig för behandling efter kvällens restaurangbesök. När vi sitter utomhus utanför vårt rum och njuter av kvällen kommer en liten väldigt glad indier som ska göra jobbet. Tydligen i vårt rum.
Sagt och gjort, Daniel får sitta kvar ute medans jag och massören gör oss redo i rummet. Först får jag fantastisk ryggmassage, sedan armar och ben, och just som jag ligger och har det som allra bäst på gränsen till att somna rycker han plötsligt av mina kalsonger i ett drag.
Jag rycker till lika kraftigt och tittar förvånat på honom, varpå jag får det märkligaste leendet tillbaka och ett lite för mjukt ”Just relax sir”. Hela jag spänner mig nu, men han håller sina händer på rätt ställe så att säga, även om jag känner mig oerhört utlämnad och kanske av förståeliga själ inte lyckas slappna av alls mera.
Årets chock drabbar nog stackars Daniel när han av outgrundlig anledning plötsligt öppnar dörren, men stänger den lika fort igen. Han får väl skylla sig själv kan man tycka.
Mest förvånad över det hela är trots allt jag. Sista gången jag betalar för en massage.