Förbjudna staden, Sommarpalatset och Himmelens tempel
Även denna dag är vigd åt guidad tur. Måste ju passa på innan herr Daniel kommer in i bilden i Indien. Det är dags att besöka Förbjudna staden, Sommarpalatset och Himmelens tempel.
Guiden är snäll och ger mig sovmorgon, idag blir jag hämtad först 7.15.
Idag är vi en blandad grupp som utöver undertecknad består av ett mycket trevligt äldre par från Bath i England, ett yngre franskt par som helst hånglar med varandra hela tiden och två kinesiska familjer med pojkar i 9-10 års åldern som går på speed eller något. Detta betyder naturligtvis att den stackars guiden får jobba dubbelt så hårt, dels med språket och dels med att hålla ihop den spretiga gruppen. Mantrat för dagen blir ”Follow the flag”. Och det gör vi. De flesta av oss. I alla fall för det mesta. Typ.
En kort tur i bussen tar oss till Förbjudna staden dit vi har en kortare promenad för att komma in. Detta är en mycket intressant plats och fantastiskt vacker, och åker man till Peking bör det stå på listan att även åka hit. Jag ångrar inte för en sekund att jag valde att åka med guide, tror att man får ut oändligt mycket mer av det.
För oss västerlänningar är det en oerhört fotovänlig plats.
På vägen mot Sommarpalatset stannar vi, såklart, till på ännu ett shoppingställe. Denna gången gäller det silke. Vi får se hur man framställer detta och sedan ska det handlas täcken och kuddar och kläder. Trodde dom. Antagligen är vi väldigt dåliga turister eftersom ingen handlar denna gången heller.
Strax står vi i alla fall utanför Sommarpalatset med guiden ivrigt viftandes med sin flagga. De flesta av oss följer snällt efter och hon pekar och berättar innan vi släpps fria att själva utforska området. Kanske lite märkligt kan tyckas, men intressant. Jag missade exempelvis möjligheten att ta mig upp till templet eftersom jag var lite väl långsam med de andra byggnaderna i början. Otydliga instruktioner kanske. Eller dålig student igen, vad vet jag!
Hur otroligt det än må låta så är alla tillbaka vid samlingsplatsen i tid.
Nu är det dags för lunch, och som jag skrivit om tidigare så älskar jag att uppleva matkulturen på mina resor, och nu har vi ju dessutom med oss ett helt gäng med kineser runt bordet. Jag spanar nyfiket på hur man faktiskt gör.
Vi får in massor med rätter, och mitt på bordet står en stor platta som man snurrar där maten står. Kineserna hugger vant in och efter en stund när servitrisen hämtad skedar börjar även vi andra ta. 12 personer runt bordet, en äter med bestick. Gissa vem…
Förutom att vi måste vänta på ett långt toalettbesök från de hånglade franska paret (undrar varför?) gick lunchstoppet mycket bra och var kanske den trevligaste middagen hittills. Möjligtvis var den engelska mannen inte helt nöjd, han satt och svettades kraftigt och kraxade försiktigt om ”kanske lite väl mycket chili”. Var väl inte så farligt tänker jag världsvant.
Dagens sista upplevelse blir då Himmelens tempel, vilket börjar med att man kommer in i en stor park. Här sitter kineserna och spelar kort eller brädspel, ”men inte om pengar, det är olagligt” enligt guiden. Och kineserna är ju ett laglydigt folk som vi alla vet.
Himmelens tempel är en fantastiskt fin byggnad som ligger högst uppe på en liten höjd. Ingen byggnad i Peking får vara högre än den. Eller hur det nu var.
