Norrlandskapet dundrar fram

Skog och åter skog!

Efter en sen spårändring på Stockholms central i går kväll uppstår viss förvirring på perrongen, men som den vana resenären man numera är (haha) så styr mannen i hatt upp det hela och ser till att folk hamnar rätt.

Jag delar kupé med en militär som också rest från Halmstad visar det sig, han skulle för övrigt hem till Skellefteå. Vi kom in och prata om midnattssol och ständigt mörker, och naturligtvis, det är ju inget konstigt alls när man är uppvuxen här. Man vet ju inget annat.

Militären hoppar upp i överslafen, och hittar där ett par minimala damtrosor minsann! Hur de har kunnat missats vid bäddningen kan tyckas obegripligt.

I Uppsala får vi nytt sällskap då en kraftigt överviktig och ganska illaluktande man kliver in i vår svit och intar undersängen. Skämt så som ”hoppas ni inte är sängvätare” haglar.

Snart somnar han, och genast är showen igång. Tänk er ett tröskverk som inte riktigt fungerar, lägg därtill 150 dB och mina utsikter för en god natts sömn grusas ganska rejält.

Turligt nog sov mannen oerhört illa. Annars hade jag nog gått lös fullständigt. Själv sover jag otroligt nog ganska bra. Visst vaknar jag typ en gång i timmen, men känner mig ändå hyfsat utvilad när jag stiger upp strax efter 8.

Skog, skog och åter skog dundrar förbi, och för stunden är jag i Boden och har just ätit lunch. 6 timmars resande kvar!