Kvikkjokk
Kvikkjokk Fjällstation
Efter helikopterturen väntar en lätt promenad på strax över 2 km. Lätt för att den går på asfalterad landsväg, men mestadels i uppförsbacke.
Inte heller i Kvikkjokk finns någon mobiltäckning, men i receptionen på fjällstationen finns wifi, och ett instagram/Facebook-inlägg senare så vet omvärlden att jag överlevt veckan i alla fall.
Jag checkar in, dumpar väskan på rummet, äter en snabb lunch och ger mig ut på promenad för att reka omgivningen. Igår blev jag varnad för att det alltid är ”tokmycket mygg i Kvikkjokk”. Idag när jag satt och väntade på flygturen pratade jag länge med en av samerna som bor sommaren i Staloluokta, och han var inte alls övertygad om att det skulle vara så. Förstnämnde talare hade rätt. Nu var jag i och för sig ganska korkad som gav mig ut i tät björkskog, men ändå…
På kvällen var det dags för en av sakerna som jag sett fram emot under veckan; 3-rätters middag (Ok, duschen innan var faktiskt också helt okej, om man säger).
Till förrätt serveras varmrökt rencréme och en ugnsbakad champinjon. Magiskt gott.
Till huvudrätt blev det en favorit i repris, padjelantaröding, som denna gången serverades med vitvinsås och en västerbottenostkaka.
Till dessert blev det marinerade bär med hjortrongrädde som låg i en chokladskål.
En riktig festmåltid med andra ord! Dock spelar det inte i samma liga som rödingen jag åt i Staloluokta, men det är det väl aldrig mer något som kommer att göra…
I natt sover jag äntligen i en säng igen, med Gamajåhka häftigt brusande utanför fönstret. Mäktigt, men ungefär som att sova precis vid en motorväg under rusningstrafik.
(Klicka på bilderna för större format)
